Jaa sivu

facebook icon twitter icon

Läsrörelsen

Läsrörelsen-vokabulär

Mångsidig kompetens. I de nya läroplanerna betonas mångsidig kompetens. Med mångsidig kompetens avses förmågan att hantera olika kunskaps- och färdighetsområden samt ett övergripande kunnande som kombinerar dessa kunskaper och färdigheter. Den mångsidiga kompetensen omfattar t.ex. kommunikativ kompetens, studiefärdigheter och multilitteracitet.

Strukturer som främjar läsandet. Som en nationell aktör har Läsrörelsen möjlighet att påverka strukturer som främjar läsning. Att förbättra läskunnigheten och främja läsintresset i en verksamhetsmiljö som snabbt förändras förutsätter ett långsiktigt engagemang, som sträcker sig över regeringsperioderna, samt systematisk handledning och systematiskt stöd.

Läskunnighet. Läsning och läskunnighet kan granskas ur olika perspektiv. Ofta lyfts nyttoperspektivet upp: forskning visar att läsning utvecklar empati och fantasiförmågan samt att läsningen hänger samman med samhällelig och ekonomisk framgång. Läskunnighet är ett effektivt sätt att lära sig nytt. Å andra sidan kan läsning också vara ett sätt att ha roligt eller fördriva tid. Framförallt är läskunnighet ändå ett livsvillkor och en fråga om jämställdhet.

Uppväxtgemenskap. Med uppväxtgemenskaper avses de gemenskaper som bildas av bl.a. familj, skola, småbarnspedagogik, fritidsaktiviteter och bostadsområde och som har en stor inverkan på barnets och den ungas utveckling.

Språklig medvetenhet. I en språkmedveten skola förstås betydelsen av språket i lärandet, undervisningen, bedömningen och den övriga verksamheten. Det här betyder att man värdesätter alla språk och att de på ett naturligt sätt syns i skolans verksamhetskultur. I undervisningen innebär det språkmedvetna arbetssätt som bygger på samarbete lärare emellan.

Multilitteracitet. Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Utöver skriven text kan det också handla om t.ex. auditiva, numeriska, verbala eller visuella symbolsystem. Texterna kan tolkas och produceras t.ex. i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Barns och ungas kompetens i multilitteracitet bör stödas i olika läroämnen och vara en del av verksamhetskulturen i skolorna och läroanstalterna.
Publikation: Multilitteracitet. Upptäck och utveckla din kompetens. Länk: https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/multilitteracitet

Flerspråkighet. En allt större andel barn och unga i Finland har i dag en flerspråkig bakgrund. Utbildningsstyrelsen talar om en språkmedveten undervisning, där utgångspunkten är att olika språk stödjer varandra och ställs inte mot varandra. En språkinriktad undervisning tar sig bland annat uttryck i att flerspråkighet ses som en resurs.