Del 1: Om nyttan och gagnlösheten med läsning

Den här texten består av två delar. Följande del hittar du här.

Det har forskats mycket kring fördelarna med läsning och resultatet är så gott som detsamma alla gånger: läsning stärker individens empatiförmåga och förbättrar de sociala färdigheterna. Till exempel forskarna George Dugdale och Christina Clark (2008) har i sin forskning lyft fram sambandet mellan belästhet och ett gott liv – de framför att läsning har en positiv inverkan på familjelivet, hälsan och samhällsbildningen.

Nyttan och nödvändigheten med läsning kan delas in i olika nivåer: man kan tala om individuell, samhällelig och historisk nytta – och sedan kan man tala om gagnlösheten.

Nytta och lönlöshet

Läsning är ett effektivt sätt att sänka stressnivån (Lewis 2009) och även ett sätt att förebygga åldersrelaterade sjukdomar, såsom skador på hjärnan och demens (Wilson et al 2013). Då man läser för ett barn sjunker stressnivån både hos den vuxna och hos barnet, samtidigt som det påverkar barnets sömn positivt (Heikkilä-Halttunen 2015). Läsningens olika fördelar för individen beskrivs närmare i Läscentrums blogginlägg (på finska)

Läsning främjar empatiförmågan; när man läser kan man sätta sig i en annan människas situation och förstå hen. När vi läser aktiveras samma områden i hjärnan som skulle aktiveras i en verklig situation – därför kan vi till exempel verkligen känna och uppleva Hogwarts då vi läser Harry Potter (Heinonen 2019). Utvecklingen av vår fantasi och empatiförmåga är humana värden som läsning och litteratur representerar.

Ur samhällssynvinkel har beläsenhet och utbildning också ett tydligt samband; om ett barn läser är det mer sannolikt att hen skaffar sig en högre utbildning senare i livet. Läsningen har därmed också en koppling till produktiviteten och bruttonationalprodukten (Idström 2016, 25). Läsning främjar också jämlikhet.

Man borde se på bibliotekstjänsterna som välfärdstjänster.

Strukturerna som bygger upp läsning är lika viktiga som läsningen i sig. Biblioteken ger utkomst direkt åt de anställda, men också indirekt åt författare, forskare och konstnärer. Man borde se på bibliotekstjänsterna som välfärdstjänster. Biblioteken i sig uppmuntrar inte bara till läsning, utan utgör också vardagsrum där man kan spendera fritiden och lära känna olika människor.

Forskarna Emma Hayes och Anne Morris (2005) skriver att biblioteken spelar en viktig roll i livet för arbetslösa, pensionärer, personer med snuttjobb och människor som bor ensamma. Biblioteket kan också vara viktiga platser för integration och sociala möten för invandrare (Audunson et al. 2011). Ett särdrag för Finland är ändå att vi i högre grad värdesätter biblioteket för det material som finns där än som en plats där man kan tillbringa sin tid, i motsats till exempelvis Danmark och Norge (Nummela 2008).

Skriv- och läskunnigheten har möjliggjort en kultur som växer och utvecklas och som skiljer oss från andra djur. Utan den kumulativa kulturen skulle vi inte ha den information och kultur som möjliggör människolivet så som vi lever det (Telkänranta 2016).

När man behandlar litteraturen som konst kan man samtidigt inse att konst inte behöver vara sunt eller utvecklande.

Förutom alla ovan nämnda fördelar ska man komma ihåg att litteraturen har ett värde i sig. Man ska värdesätta och värna om litteraturen för vad den är och litteraturen kan också granskas separat från läskunnighetsbegreppet. Bland annat litteraturforskaren Maria Mäkelä och författaren och journalisten Tommi Melander har reflekterat över litteraturen ur ett perspektiv där litteraturen inte har någon nytta. När man behandlar litteraturen som konst kan man samtidigt inse att konst inte behöver vara sunt eller utvecklande.

Vi får ofta frågan om varför man borde förbättra läskunnigheten. Om ovan nämnda orsaker inte är tillräckliga för att åskådliggöra behovet kunde man ytterligare konstatera att läskunnighet är en färdighet för att klara sig genom livet. I följande del av bloggtexten behandlas multilitteracitet, som hjälper oss att förstå vikten av läskunnighet som en del av livet i samhället. Läskunnighet handlar inte bara om att läsa böcker.

Läs den andra delen av blogginlägget.

Källor

Audunson, R. et al. 2011. Public libraries: a meeting place for immigrant women? Library & Information Science Research 07/2011, 33(3), 220–227.
Dugdale, G. & Clark C. 2008. Literacy changes lives: An advocacy resource. London: National Literacy Trust.
Hayes, E. & Morris, A. 2005. Leisure role of public libraries: user views. Journal of Librarianship and Information Science 37,3 (2005), 131–138.
Heinonen, H. 2019. Kuin surmaisi satakielen. Psykologi-lehti 2/2019.
Idström, A. 2016. Kirjastojen hyötyvaikutukset tutkimusten valossa. Teoksessa N. Sandelius (toim.) Hyötyä, taitoa, elämyksiä – kirjastojen vaikuttavuuden ulottuvuuksia. Kuntaliitto, Helsinki, 23–42.
Nummela, M. 2008. Kirjastojen kansallinen asiakaskysely 2008. Kansalliskirjasto, kirjastoverkkopalvelut.
Telkänranta, H. 2016. Eläin ja ihminen – mikä meitä yhdistää? SKS.
Wilson, R. et al. 2013. Life-span cognitive activity, neuropathologic burden, and cognitive aging. NEUROLOGY 81:4, 2013.