Dela

facebook icon twitter icon

Artiklar

07.09.2020

/

Johanna Osváth

Del 2: Med begreppet multilitteracitet är det lättare att förstå de unga

Fördelarna med läsning är obestridliga såväl på individnivå som i större utsträckning i samhället. När man talar om nyttan med läsning borde man också ta hänsyn till läsningen och multilitteraciteten hos människor i olika åldrar. Utan stödet från närstående och strukturer är det svårt att uppnå nyttan med läsning

Den här texten består av två delar. Föregående del hittar du här.

I det tidigare blogginlägget behandlades nyttan och gagnlösheten med läsning. När man talar om läsning i dag borde man ändå inte bara tala om böcker.

Begreppet multilitteracitet ger ett bredare perspektiv för att förstå det så aktuella temat läsning i dag. Multilitteracitet omfattar olika texter, bilder, auditivt innehåll och kombinationer av dessa. Multilitteracitet har en direkt koppling till hur människan även själv producerar innehåll till exempel i sociala medier och förstår sambandet mellan orsak och verkan när det gäller det egna innehållet. Det viktiga är att förstå att olika former av läskunnighet stödjer varandra.

Forskaren Maryanne Wolf (2018) talar om multilitteracitet som ett inkluderande begrepp: ”Kritiskt tänkande, empati och andra processer som hör till läsning kan vara hotade i den nya digitala kulturen, men man borde inte närma sig problemet genom att ställa tryckprodukter och digitalt läsande mot varandra.” Wolf skriver att det i vår samtid behövs både en förmåga att kunna läsa långt och länge, samt en förmåga att skumma igenom texter – båda är livsviktiga färdigheter.

Trots den tydliga skillnaden mellan pojkar och flickor ska man inte bara tänka på läskunnigheten som en könsrelaterad fråga.

Ett särdrag för vårt land är att skillnaden mellan pojkars och flickors läskunnighet är större än i något annat OECD-land. Enligt de senaste PISA-resultaten läser 63 procent av pojkarna endast om de är tvungna till det, och läskunnighetskurvan går tydligare neråt i varje undersökning. Multilitteracitet är ett nyckelbegrepp då man funderar hur pojkarna ska beaktas i det läsfrämjande arbetet. Till exempel kan också videospel öka läskunnigheten. Att spela videospel kan ha både fördelar eller vara till ingen nytta alls, precis som litteraturen.

Läskunnigheten spelar också en stor roll i förebyggandet av marginalisering. Det händer lätt att en människa med svag läsfärdighet blir ensam, då samhället praktiskt taget består av information som återges i form av olika slags texter.

Trots den tydliga skillnaden mellan pojkar och flickor ska man inte bara tänka på läskunnigheten som en könsrelaterad fråga. Om pojkarna stämplas som icke läskunniga, finns det en risk att personer som känner sig höra till denna kategori allt starkare identifierar sig med den rollen. Unga behöver därför olika förebilder som representerar olika kön.

Vårdnadshavarna har huvudrollen

Då man ser på läsning ur utbildningens synvinkel har de vuxna en stor roll när det gäller att utveckla multilitteraciteten hos barn och unga. I en internationell undersökning om läskunnigheten hos barn som genomfördes 2016 (Leino et al.) konstaterades att bakgrunden, men framför allt de egna föräldrarnas läsvanor och attityder, var de största faktorerna som påverkar läsivern hos barn i årskurs fyra. Därför är det oroväckande att vårdnadshavarna i allt mindre grad har tid, ork eller intresse för läsning. Nya kommunikationsverktyg och en hektisk vardag tar en stor del av uppmärksamheten.

Man har strävat efter att svara på utmaningen genom att ge barnen vuxna utanför hemmet som uppmuntrar till läsning (t.ex. verksamhet med läsmorfar- och mormor) och genom att utse kända personer till läsambassadörer och -idoler (t.ex. Läscentrums Läsrörelsen i skolan).

Eftersom läskunnigheten hos vuxna och barn är så starkt kopplade till varandra är det viktigt att beakta grupperna både tillsammans och skilt för sig. När man talar om läsning kan man också tala om livslångt lärande. Läskunnighet hjälper alla – individen, samhället och världen.

Vi utvecklar tillsammans: Med Läsrörelsens ansökan om statsunderstöd strävar vi efter att nå ut till barn, unga och vuxna.

 

Källor

Leino K. et al. 2019. PISA 18 Ensituloksia. OKM.
Leino K. et al. 2016. Lukutaito luodaan yhdessä: kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016) Läscentrum. 2017. 10 fakta om läsning: https://lukukeskus.fi/sv/10-fakta-om-lasning/
Vettenranta, J. et al. 2016. PISA 15 Ensituloksia. OKM.
Wolf, M. 2018. Silmäilystä on tullut normaali tapa lukea. Suom. Tommi Kakko. Niin&Näin 1/19, s. 35-38.