Dela

facebook icon twitter icon

Den nationella läskunnighetsstrategin

05.10.2021

/

Lauri Palsa, Nationella audiovisuella institutet

En jämlik medieläskunnighet förutsätter systematisk utveckling.

Tekniker, applikationer och andra medier som färgats av vardagen, kulturen och till och med samhället skapar broar mellan människor och samfund. De hjälper oss att synliggöra världen, sprida information och skapa nytt. Å andra sidan kan de också medföra problem och utmaningar till exempel i form av vilseledande information eller polariserande hatretorik. Detta förutsätter nya kunskaper i att läsa och skriva samt tolka och producera, dvs. medieläskunnighet.

I Finland har mediefostran en lång tradition och dess rötter kan ses som en del av den övriga folkbildningens historia. Trots en lång tradition och en mångsidig verksamhet har perspektivet för mediefostran preciserats särskilt när det gäller mediefostran för barn och unga, medan konkreta åtgärder för vuxna stampar på stället fastän man menar väl.

Visionen för de nationella riktlinjerna för mediefostran är att förbättra varje människas möjligheter att utveckla sin medieläskunnighet i Finland. För att man på ett effektivare sätt ska kunna stöda arbetet som främjar vuxnas medieläskunnighet behövs information om nuläget och framtiden.

Ny information som stöd för arbetet med mediefostran

I år publicerade vi i samarbete med det kulturpolitiska forskningscentret Cupore en utredning om mediefostran för vuxna i Finland. Genom att intervjua experter strävade vi efter att bättre gestalta helhetsbilden av de metoder med vilka man i framtiden kan främja vuxnas medieläskunnighet.

I utredningen framkommer åtta metoder:

1) Främja kännedomen om mediefostran. Medieläskunnigheten är förknippad med många olika synvinklar och ämnen, så det är viktigt att öka medvetenheten mellan olika aktörer och medborgare om mediefostran.

2) Utveckling av koordineringen och styrningen. Inom mediefostran för vuxna finns det många olika aktörer som främjar kompetensen ur olika synvinklar. Även bland vuxna varierar behovet av medieläskunnighet mycket.  Det är alltså särskilt viktigt att skapa en gemensam förståelse för nuläget och visionen om framtiden.

3) Stöd för samarbete och nätverksbildning. Mediefostran genomförs på olika håll i Finland och inom olika branscher. Utgående från utredningen kan verksamheten systematiseras genom att stärka nätverk och samarbete samt koordinera olika verksamhetsformer.

4) Stöd för regional verksamhet. Enligt utredningen kan mediefostran stärkas till exempel genom enhetliga verksamhetsmodeller och material samt genom att utveckla förståelsen för mediefostran och riktlinjerna för mediefostran. Det är viktigt att stärka samarbetet mellan nationella och regionala aktörer.

5) Verktygslåda för främjande av medieläskunnighet hos vuxna. Mediekunskapsskolan är en webbtjänst riktad till yrkespersoner inom olika branscher som stöd för mediefostran. Den nyligen förnyade tjänsten utvecklas i fortsättningen allt mer för att erbjuda möjligheter till lärande och kompetensutveckling. Medvetenheten om Mediekunskapsskolan och om att motsvarande tjänster finns bör dock stärkas i fortsättningen.

6) Stärkande av forskningsbaserad verksamhet. Med tanke på planeringen och utvecklingen av verksamheten behövs forskningsbaserad information särskilt om vuxnas medieläskunnighet och medieanvändning.

7) Ökad kompetens i mediefostran. Mediekulturen utvecklas ständigt, så det är viktigt att man tar hand om kompetensen inom mediefostran och skapar utrymme för att uppdatera den. Mediefostran bör inte bara ligga på enskilda människors axlar, utan det är viktigt att stärka jämlikheten i kunnandet inom organisationerna.

8) Utveckling av finansieringen. Inom mediefostran för vuxna behövs i synnerhet finansieringsstrukturer som möjliggör samarbete mellan olika sektorer och branscher. Finansieringen bör också stöda samarbetet mellan forskning och praktik.

Att främja mångsidig läskunnighet i en värld fylld av medier är ett samarbete mellan oss alla. Utredningen skapar en grund för en kunskapsbaserad diskussion, delad förståelse och ett effektivt samarbete så att mediefostran kan stärkas i framtiden så att alla har mer jämlika möjligheter att utveckla sin medieläskunnighet.

 

Lauri Palsa, PeD, Specialsakkunnig

Nationella audiovisuella institutet