Läskunnighetsstrategins utgångspunkter

Finland befinner sig internationellt sett i toppen när det gäller läskunnighet, men nationellt har läskunnighetsnivån sjunkit under 2000-talet, vilket har väckt oro för framtiden för vår läskunnighet. Det huvudsakliga målet för den nationella läskunnighetsstrategin är att hitta metoder för att stärka läskunnigheten i synnerhet hos barn, unga och vuxna med svaga läsfärdigheter. Det är viktigt att arbetet för att främja läskunnighet görs tillsammans på nationell, regional och lokal nivå.

Läskunnigheten är förknippad med såväl individuella faktorer och utgångspunkter som med samhälleliga fenomen och megatrender. På individnivå är läskunnigheten kopplad till bland annat identitet, värderingar, hembakgrund, kognitiva färdigheter, kultur, inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning, läsning på fritiden, utbildning, ålder, motivation och attityd till lärandet. Läskunnigheten påverkas också av möjligheten att använda och utveckla läskunnigheten i vardagen, studierna och arbetet. Globaliseringen, digitaliseringen, befolkningens åldrande och en hållbar utveckling, samt många andra megatrender som styr den mänskliga verksamheten, förutsätter att multilitteraciteten hela tiden stärks och att man utvecklar ny kompetens. Läskunnighet skapar trygghet på individuell och samhällelig nivå och stärker demokratin, delaktigheten och kulturen. Läsning och läskunnighet har därtill konstaterats ha särskild inverkan på välbefinnandet.

Utvecklingen av läskunnigheten kräver olika åtgärder från barndom till vuxen ålder. Inom småbarnspedagogiken och utbildningen är det viktigt att systematiskt och långsiktigt stärka och stödja multilitteraciteten i samarbete med vårdnadshavarna. Vårdnadshavare och familjer kan stödja barns och ungas läskunnighet med hjälp av positiva attityder och verksamhet. Det är samhällets uppgift att se till att alla barn och unga oberoende av familjebakgrund får tillgång till fack- och skönlitteratur och mångsidiga texter inom småbarnspedagogiken och i skolan.

Vuxnas läskunnighet är i synnerhet kopplad till utbildningsnivå och ålder: särskilt vuxna som enbart har avlagt grundläggande utbildning eller utbildning på andra stadiet och de äldsta vuxna i arbetsför ålder möter utmaningar oftare än andra vuxna. Dessutom finns det vuxengrupper som inte kan nås med hjälp av vuxenutbildningen. En särskild tyngdpunkt för reformen av det kontinuerliga lärandet är att skapa möjligheter till lärande även för lågutbildade personer och arbetslösa.

Utvecklingen av mångsidiga läskunnigheter stöder också aktivt åldrande. Äldre personer är de aktivaste läsarna av traditionella medier såsom tidningar och tidskrifter, men deras digitala färdigheter kan behöva utvecklas.

Orsaker till svårigheter med läsningen kan vara till exempel lässvårigheter eller minnessjukdomar. I en kartläggning av behovet av lättläst språk från 2019 bedömdes att upp till 14 procent av finländarna skulle ha nytta av lättläst språk.

För att vända läskunnighetens utvecklingsriktning måste alla aktörer och hela samhället uppmuntras till att delta i läskunnighetsarbetet. Läskunnighet är livslångt lärande och kontinuerlig övning av läskunnighet.