Läskunnighetsundersökningars resultat bakom strategiarbetet

Även finländsk läs- och skrivkunnighetsforskning bedrivs kontinuerligt, och till exempel utvärderingar av hur läroplanernas mål har uppnåtts vid Nationella centret för utbildningsutvärdering har också lyft fram brister och oroväckande utvecklingsförlopp i elevernas läs- och skrivfärdigheter. Enligt den senaste utvärderingen av inlärningsresultaten i svenska språket och litteraturen har niondeklassarnas tolkning och begreppshantering av litteratur försämrats något sedan 2014. Å andra sidan har inställningen till skrivande blivit något positivare.

Nivån på läskunnigheten varierar i alla åldersgrupper och i varje åldersgrupp finns personer med otillräcklig läskunnighet i vardagliga situationer: bland dem som går ut grundskolan utgör de redan nästan 14 procent och bland vuxna i arbetsför ålder 11 procent. I ICILS-undersökningen³ som granskade multilitteracitet – i synnerhet informationssökning och bedömning samt produktion av information – förblev hela en fjärdedel av eleverna i åttonde klass i Finland på den lägsta kunskapsnivån eller under den. Även unga vuxna som studerar på högskolenivå har svårigheter med bland annat kritisk läskunnighet och argumenterande skrivande: rentav 37 procent av universitetsstuderandena på kandidatnivå klarar dessa uppgifter endast på ett svagt eller tillfredsställande sätt, och bland yrkeshögskolestuderande är siffran ännu större (62 procent). Finländska barns och ungas läskunnighet, även kritisk läskunnighet, har differentierats: en del kan redan i lågstadiet läsa även långa texter flytande och till exempel bedöma webbkällors tillförlitlighet väl, medan läsning medför svårigheter för en del ännu i högstadiet.

Många individuella faktorer (såsom kognitiva, motiverande och emotionella) samt socioekonomiska, sociala och kulturella faktorer är kopplade till läskunnigheten och dess utveckling.  Utvecklingen av läskunnigheten påverkas också av eventuella skador och inlärningssvårigheter, till exempel lässvårigheter. På basis av internationella undersökningar vet man att läskunnigheten i synnerhet påverkas av hembakgrund, läsning på fritiden, ålder och utbildningsnivå. Dessa faktorer är delvis sammanflätade med varandra och andra faktorer kopplade till läskunnigheten.

Familjerna och vårdnadshavarna har olika färdigheter att stödja barns och ungas läsning och läskunnighet, och läsningen uppskattas också på olika sätt. Utbildningsnivån och värderingarna påverkar vårdnadshavarnas beredskap att stödja barns och ungas läskunnighet. Finländska ungdomars genomsnittliga läskunnighet har försämrats särskilt i de grupper där vårdnadshavarna endast har en grundläggande utbildning eller där kultur inte uppskattas så mycket. Hembakgrunden, i synnerhet socioekonomiska faktorer, förklarar till stor del också den regionala variationen i multilitteracitet och andra lärresultat som observerats i ICILS- och PISA-undersökningar. När läskunnigheten undersöks har också undersökningsdeltagarens modersmål betydelse. Om modersmålet är ett annat språk än det som användes i undersökningen kan detta synas som ett sämre läskunnighetsresultat än andra för såväl lågstadieelever och elever som avslutar den grundläggande utbildningen som för vuxna. Språkbakgrunden hänger också samman med den socioekonomiska bakgrunden. Dessa resultat berättar bland annat om elevernas behov av att få allt mer stöd för att behärska både det egna modersmålet och språket i skolan eller läroanstalten.

Mångsidig och riklig läsning på fritiden har en positiv koppling till läskunnigheten i alla åldersgrupper. Förhållandet mellan läsning på fritiden och läskunnighet är dubbelriktat: Läskunnigheten hos dem som läser mycket utvecklas eftersom de läser mer än andra. Om det däremot är svårt för en person att läsa läser hen lite, och hens läskunnighet kan inte utvecklas. Ungdomars läsande på fritiden har differentierats enligt bakgrund: den lägsta socialgruppens fritidsläsande har minskat betydligt, medan minskningen varit liten i den högsta socialgruppen. Ett liknande fenomen syns också bland vuxna: läsningen på fritiden har differentierats enligt utbildningsnivå och läsning inom arbetet enligt yrkestyp.

Bland vuxna förklaras variationen i läskunnighet mest av utbildningsnivån. Särskilt de som avlagt gymnasieexamen och högskoleexamen har bättre läskunnighet än andra. Å ena sidan söker de som har relativt god läskunnighet till dessa utbildningar. På olika skolstadier och i olika skolformer krävs olika saker av läskunnigheten och man satsar på läskunnigheten på olika sätt i utbildningen. Åldern är också kopplad till läskunnigheten: Ju äldre vuxengrupp det är fråga om, desto sämre är den genomsnittliga läskunnigheten. Den mest kompetenta åldersgruppen bland vuxna i arbetsför ålder är 25–34-åringar, vilket förklaras av faktorer kopplade till utbildning och arbete. När dessa faktorer standardiseras är det 16–24-åringarna som har den bästa läskunnigheten. Detta innebär att läskunnigheten utvecklas i studierna och arbetet efter den grundläggande utbildningen. Skillnaderna mellan åldersgrupperna kvarstår även om äldre vuxna har en färskare examen än yngre vuxna.

I flera undersökningar av läskunnighet bland barn och unga har kön lyfts fram på ett synligt sätt, men bland vuxna är könsskillnaden i läskunnigheten liten. När man beaktar andra faktorer med anknytning till läskunnigheten är könets betydelse inte central ens för unga, utan till exempel att pojkar läser mindre på fritiden än flickor. Båda dessa faktorer har också att göra med hembakgrunden.

Största delen av läskunnighetsforskningen har hittills fokuserat särskilt på färdigheten att läsa och skriva skrivna texter. Det kommer hela tiden mer forskningsrön om multilitteracitetens övriga delområden, men tillsvidare finns det inte mycket långsiktig forskning om multilitteracitet i en hel åldersgrupp och forskning om vuxnas och äldres multilitteracitet. Forskning i multilitteracitet borde stärkas bland annat för att uppnå målen för reformen av det kontinuerliga lärandet.

¹ Programme for International Student Assessment ² Programme for the International Assessment of Adult Competencies ³ International Computer and Information Literacy Study

(kuva)