Nationella programmet för läskunnighet 2030
Läskunnighet är en fråga för hela samhället
Vad grundar sig arbetet med den nationella läskunnighetsstrategin på?
I Finland finns en stark bildningsgrund som baserar sig på fostran, utbildning, forskning och kultur, där lärande och kunskap grundar sig på läskunnighet och kontinuerlig utveckling av den. Mångsidig läskunnighet är grunden för ett tryggt samhälle, fungerande demokrati och jämlikhet. Alla barn, unga och vuxna har rätt till en mångsidig läskunnighet och till att stärka den. Eftersom det utvecklas skillnader i läskunnigheten redan under den grundläggande utbildningen och antalet svaga läsare ökar både bland unga och vuxna behövs konkreta metoder för att vända riktningen nationellt, regionalt och lokalt. Läskunnighetsstrategins vision, Finland – världens mest multilitterata land 2030, eftersträvar ett samhälle där läskunnighetens betydelse förstås inom alla områden och där var och en får stöd och bekräftelse för den egna läskunnigheten under hela livet. Läskunnighet är grunden för välbefinnande och allt lärande.
Hurdan verksamhetskultur och hurdant läskunnighetsarbete eftersträvas före 2030?
Läskunnighet är en fråga för hela samhället egna språk. Det måste även säkerställas att invandrare och personer med invandrarbakgrund får stöd för sin läskunnighet. Läskunnigheten hos personer i alla åldrar stärks genom långsiktigt nationellt, regionalt och lokalt samarbete. Med hjälp av samarbete ökar den positiva attityden till läsning och förståelsen för läskunnighetens betydelse. I den nationella läskunnighetsstrategin beskrivs arbetet som görs för att främja barns och ungas läskunnighet och strategin skapar också nya möjligheter för att främja läskunnigheten hos vuxna och äldre. Det behövs fler åtgärder för att utveckla läskunnigheten hos olika språk- och minoritetsgrupper och personer som behöver stöd. För att stödja läskunnighetsarbetet och främja läsningen behövs mångsidig läskunnighetsforskning. De som talar något av Finlands officiella språk finska eller svenska som sitt första språk har tillsvidare de bästa möjligheterna att utveckla sin läskunnighet. Det måste säkerställas att även de som talar samiska och romani, teckenspråk och karelska i Finland på ett jämlikt sätt kan utveckla sin läskunnighet på sina egna språk. Det måste även säkerställas att invandrare och personer med invandrarbakgrund får stöd för sin läskunnighet.
Vilka är riktlinjerna för läskunnighetsarbetet inför 2030?
Nationella läskunnighetsstrategin innehåller tre riktlinjer för att utveckla läskunnigheten: 1) Vi skapar och stärker strukturer för det läsfrämjande arbetet 2) Vi stärker kompetensen vad gäller multilitteracitet och 3) Vi inspirerar till läsning och gör läskunnigheten mer mångsidig. I olika åldrar behövs olika åtgärder för att stödja läskunnigheten. I det nationella programmet för läskunnighet, som baserar sig på den nationella läskunnighetsstrategin, preciseras de ansvariga instanserna för de åtgärder som angetts i riktlinjerna och tidtabellen för utvecklings arbetet fram till 2030. Det är viktigt att fortsätta den utvecklingsdialog och det samarbete mellan aktörerna som har inletts under strategiprocessen.
Med vem kommer Finland att göras till världens mest multilitterata land före 2030?
Läskunnighetsarbetet gäller hela samhället. Lagstiftningen och de långvariga åtgärderna i regeringsprogrammen är viktiga för att främja läskunnighetsarbetet. Rådgivningsbyråerna, småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, gymnasie- och yrkesutbildningen, högskoleutbildningen, den grundläggande konstundervisningen och det fria bildningsarbetet är centrala läskunnighetsaktörer från barndomen till vuxenlivet. Biblioteken stöder läskunnigheten under människans hela livscykel. Dessutom är till exempel familjer, skolkamrater och hobby- och arbetsgemenskaper viktiga när det gäller att stödja individernas läskunnighet. Läskunnighetsarbetet främjas också av aktörer inom mediebranschen, aktörer inom förlags- och bokbranschen, författare, litteraturstiftelser, -organisationer och -föreningar, intresseorganisationer, stiftelser, finansiärer och beslutsfattare. De har också möjlighet att påverka kommunikation, samarbete och attityder som är positiva gentemot läskunnighet samt det arbete för multilitteracitet som utförs i nätverk.