Jag måste lägga mig på grund av min morgonshow på radio. Om man läser en bok, somnar man snabbare  – det är stor skillnad mot att till exempel bläddra på Instagram. Men boken får inte vara en alltför spännande, för då håller den mig vaken inpå natten.

På semestern läser jag mycket böcker, men annars alltför lite. Ibland kommer jag ändå över en bok  som jag bara inte kan släppa ifrån mig; jag är tvungen att läsa den vareviga ledig stund jag har. Paula Hawkins Kvinnan på tåget är en sån bok.

Via jobbet får jag mycket böcker, och väljer att läsa dem som passar mig bäst. Om jag slukar boken stående ännu efter de 20 första sidorna, så är den högst antagligt en briljant bok.

Jag läser mycket tryckta böcker. Jag älskar dem som föremål och tycker om hur det känns att hålla i dem. Men jag samlar inte på böcker. Min man lyssnar också på ljudböcker, men mina bilresor är för korta.

Som barn läste jag Minttu-, Kalle Kanin- och Kitty-böckerna, Mauri Kunnas och Anni Swans berättelser. Nu uppmuntrar jag min nioåring att läsa, allt jag kan. Vi väntar faktiskt otåligt på Ponnis  och Pipps nya äventyr. När man läser högt för barn måste man ibland vara på alerten med att det inte får vara för skrämmande. Det finns ju inga åldersgränser på böckerna.

Jag vill gärna vara den där fantasilösa tanten, som alltid köper böcker i present till alla barn.

 

Anni Hautala

programledare

"Enni Mustonens böcker Syrjästäkatsojan tarinat är välskrivna, och väldigt allmänbildande. De berättar medryckande om Finlands historia och våra konstnärer, som till exempel Topelius, Edelfelt och Sibelius. Mustonen har förmågan att beskriva en svunnen värld på ett detaljrikt sätt."