När jag var fyra år kunde jag läsa ordet ”harmaapäätikka” (gråspett) och skriva ”Tanpere” (Tannerfors). Sedan började jag läsa själv, mest Kalle Anka. Där kan man fortfarande lära sig många ord som inte annars är i användning.

När jag var sex läste jag redan helt riktiga böcker, med ganska lite bilder. Harry Potter gillar jag inte riktigt, men Timo Parvelas och Bjørn Sortlands böcker om Kepler62 är verkligt bra. Jag läste alla delarna i ”Dagbok för alla mina fans” i ett svep.

När det gäller faktaböcker tycker jag till exempel om rymdböcker, fiskböcker och Jyckeberga/Hundbacken-böckerna om vår historia. Dessutom läser jag mycket på Wikipedia; ibland är det för något skolprojekt, andra gånger är det annars bara.

På tvåan bestämde vår lärare att vi skulle läsa en kvart om dagen. Sånt gillar jag inte, utan jag vill läsa när jag har lust. Ibland orkar jag inte, och ibland bara glömmer jag. För skolans läsdiplom läste jag många väldigt olika slags böcker.

Det är kiva att läsa, för man kan uppleva massor och liksom själv vara ute på äventyr via böckerna. Tv:n ger lite samma slags upplevelse, men en riktigt bra bok kan nog vara bättre än dålig tv. Till exempel jämfört med ett supertråkigt börsprogram.

Bäst tycker jag om att läsa på landet, medan mommo lagar mat och mamma och pappa sysslar med något utomhus. Jag riktigt njuter av att kunna läsa, gå till skafferiet efter ett kex, läsa vidare, gå till skafferiet och ta ett kex till, och ännu ett. Det kan jag bara göra när mamma inte är hemma.

 

Ilmari Häkkilä

elev

"Sixten och Blixten hör fortfarande till mina favoriter. Jag tycker om att språket är lekfullt och att det finns mycket humor."